Det känns som jag börjar ramla tillbaka igen.. jag vet inte vad jag ska göra.. det känns inte som jag är på den plats i livet som jag vill vara, skolan känns för stor.. för jobbig, jag vet inte om jag klarar av det. Jag vet ärligt inte ens om jag vill längre. Det kanske bara är hösten som spökar.. jag vet inte, men jag vill inte längre.. Det enda som faktiskt känns bra nu är att ligga i sängen och kolla på tv, på film.. vad som helst som gör att jag slipper tänka.

Det sket sig såklart, för visst var han en jävla idiot. Jag borde förstått att det skulle bli så.. man ska aldrig hoppas på för mycket, man mår bara dåligt när det visar sig att det inte blir som man hoppats. Självklart så blev det skit för varför skulle det inte bli det? Det är ju mig vi pratar om här.

Negativ? Ja varför skulle jag inte vara det? Just nu känns inget positivt i mitt liv..

Jag vill bara bort från allt.. så långt bort det går! Rädda mig någon?

FUCK IT!

~ sayonara bye bye